Vem ansvarar för gravplatsen?
När de anhöriga till en avliden har valt gravplats, skall de tillsammans utse en eller flera personer som ska ansvara för gravplatsen, d.v.s. en (eller flera) gravrättsinnehavare.
I de flesta fall är det en gravrättsinnehavare som ska utses, men ibland kan flera personer kan vara gravrättsinnehavare. Dödsboet efter den avlidne måste utse vem eller vilka som skall vara gravrättsinnehavare inom sex månader efter dödsfallet. Samtliga dödsbodelägare skall godkänna den utsedda gravrättsinnehavaren. Dödsboet är även skyldigt att anmäla om ingen vill vara innehavare av gravrätten.
Gravrättsinnehavarens ansvar
Det är gravrättsinnehavaren som ansvarar för gravplatsen. Med ansvaret följer både rättigheter och skyldigheter.
Gravrättsinnehavarens rättigheter:
- Bestämma vilka som skall gravsättas inom gravplatsen.
- Bestämma över gravplatsens utseende, utsmyckning och gravsten.
- Bestämma om gravrätten skall förnyas vid gravrättstidens utgång efter 25 år.
- Bestämma om gravplatsen skall återlämnas till begravningsverksamheten.
Gravrättsinnehavarens skyldigheter:
- Gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick.
- Följa gravanordningens regler om gravplatsens utseende.
- Förnya gravrätten före gravrättstidens utgång om man önskar förnya gravrätten, vanligen i omgångar om 15 år.
- Anmäla eventuell ny gravrättsinnehavare.
Att ständigt hålla graven i ordnat och värdigt skick innebär att man behöver besöka graven regelbundet. Om graven missköts, kan det medföra att gravrätten förverkas och återtas av begravningsverksamheten.
Har du koll på din privatjuridik?
Vill du dela allt med sambon, eller bara bohaget? Står sommarstugan som enskild egendom eller giftorättsgods? Gör Lavendlas kostnadsfria snabbtest på 2 min och se vad just du behöver.
Gravrätten i Sverige
Enligt begravningslagen har alla som är folkbokförda i Sverige rätt till en avgiftsfri gravplats under 25 år på den ort där man var folkbokförd vid sin död. Normalt är det sällan något som hindrar att man gravsätts på annan ort, om man så önskar. I vissa fall kan det dock krävas en viss form av anknytning till platsen där man önskar gravsättas. När 25-årsperioden är slut kan upplåtelsen av gravplatsen förnyas mot en avgift om gravplatsen är välvårdad. Gravrättstiden kan även förlängas i samband med att ny gravsättning i äldre grav sker. Då förlängs gravrättstiden utan avgift med 25 år från gravsättningssåret, räknat från den sist gravsatte. Lagtexten för Gravrätt finns i 7 kapitlet av begravningslagen.
Exempel: Anna och Lars är makar. Anna avled 2008 och gravsattes då i en ny kistgrav. Hennes stoft får då inledningsvis ligga kvar till år 2033 (25år). Då Lars avled 2017 och gravsattes i samma grav förnyades denna tid till att nu gemensamt gälla dem bägge, och båda har rätt till graven fram till år 2042.
Överlåtelse av gravrätt
Varje grav som upplåtits med gravrätt måste ha en gravrättsinnehavare. Om gravrättsinnehavaren inte har möjlighet att längre sköta om graven, så kan han eller hon överlåta gravrätten till någon annan person. I sådana fall måste kontakt tas med begravningsverksamheten. Om gravrättsinnehavaren avlider, måste gravrätten överlåtas till annan person eller återlämnas till begravningsverksamheten.
Om gravrätten återlämnas till begravningsverksamheten, så innebär det att de övertar ansvaret för graven och bestämmer hur den ska skötas om.
Fotnot: Denna artikel sågs över och uppdaterades 2019-01-16
