Vad är ett Dödsbo?
Dödsbo är namnet på kvarlåtenskapen efter en avliden person och är en juridisk person. Där ingår tillgångar i form av pengar, bostad och föremål samt skulderna efter den avlidne.
Ett dödsbo (tidigare stärbhus) är den avlidnes samlade tillgångar och skulder. Enligt svensk lag ska en bouppteckning för dödsboet upprättas inom tre månader efter dödsfallet och skickas in till Skatteverket. I en bouppteckning redovisas den avlidnes samtliga tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare.
Dödsboet existerar fram till dess att det upplöses genom arvskiftet. Om det endast finns en delägare, behövs det inget arvskifte och dödsboet upphör då automatiskt när bouppteckningen registreras hos Skatteverket.
Kostnader för Dödsboet
Kostnaderna för begravningen tas ur dödsboet. De närmast anhörigas omkostnader såsom transporter, sorgekläder och annat kan också inkluderas. Det är dock viktigt att samtliga delägare är ense om hur begravningen ska utformas samt hur mycket pengar som ska läggas på vad då de gemensamt äger dödsboet.
Vem får göra vad?
De som har arvsrätt kallas för delägare i dödsboet. Delägarna fastställs i bouppteckningen som man skickar in till Skatteverket. Innan bouppteckningen är registrerad kan någon tillfälligt behöva ta hand om och vårda egendomen. Oftast är det den avlidnes partner som tar hand om sådant som inte kan vänta till bouppteckningen är klar. För att företräda dödsboet, måste man kunna visa sin behörighet. För detta behövs ett dödsfallsintyg med släktutredning som man beställer från Skatteverket.
Efter bouppteckningen förvaltar delägarna dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt om vad som ska göras. Det kan t ex handla om att avsluta konton, autogiron, sälja värdepapper eller fastigheter. Om man vill att någon enskild person ska representera alla dödsbodelägarna, måste han eller hon ha fått en fullmakt från alla övriga delägare. Dödsboet bör inte betala några skulder innan en månad har gått efter det att bouppteckningen upprättades. Det beror på att eventuella fordringsägare ska hinna kräva sina fordringar. Detta är särskilt viktigt om det finns en risk att skulderna är större än tillgångarna.
Bodelning och Arvskifte
Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska oftast en bodelning göras innan arvet kan fördelas ut mellan dödsbodelägarna. Om den avlidne var sambo görs en bodelning endast om den efterlevande sambon begär det.
Efter bouppteckning och eventuell bodelning är klar kan arvskiftet genomföras. Då fördelar dödsbodelägarna tillgångarna mellan sig. Arvskiftet görs i form av ett skriftligt avtal som undertecknas av samtliga dödsbodelägarna. När arvskiftet är klart upplöses dödsboet.
Om delägarna inte kan komma överens om arvskiftet, så har en arvstvist uppstått. Det är riktigt tråkigt för alla inblandade och det sista man vill syssla med när någon som står en nära precis har avlidit. Vid en arvstvist vänder man sig till domstolen och en skiftesman försöker få dödsbodelägarna att komma överens. Om det ändå inte går, kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte.
