Vad är Balsamering?

Balsamering är en åtgärd för att uppskjuta eller förhindra den döda kroppens förruttnelse. Metoden kan användas i väntan på begravning, längre transporter eller för att göra den avlidne fin för ett sista avsked.

Om det är lång väntetid innan begravning eller kremering kan ske, kan den avlidne antingen förvaras i ett kylrum eller balsameras. Det är dock vanligast att kroppen endast kyls ner i ett bårhus. Balsamering ska främst ske om det inte finns tillgång till kylrum och det är nödvändigt av sanitära skäl för att kroppen skall kunna bevaras till dess kremering eller gravsättning sker. Idag används denna metod inte så ofta, då den även utgör en hälsorisk för personalen som utför balsameringen.

Balsamering är vanligare i andra delar av världen där man vill bevara den avlidnes kropp i gott skick så länge som möjligt. Kroppen läggs sedan i en kista som placeras i en gravkammare och då kan kroppen bevaras relativt intakt. En sådan balsamering är ofta mer omfattande än den som utförs i Sverige.

Hur går en balsamering till?

Balsamering innebär att hela kroppen prepareras med konserverande vätskor (t ex formalin) som är färgade, vilket innebär att den döde ser mer levande ut. Vätskan pumpas in genom en kroppsven på den avlidne och bromsar förruttnelseprocessen.

I de flesta kommuner är det dödsboet som debiteras kostnaden för en balsamering (ca 1000 kronor).

Lagtext: Lag (1995:832) om obduktion m.m.
Källa: SOSFS 1996:28 – Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kliniska obduktioner m.m.