Grunder i Arvsrätt – Vem ärver Vem?
I Sverige skyddar arvsrätten släktingarna till den som dör. Beroende på släktskapet, har man olika rätt till del av arvet. Man kan testamentera bort sina tillgångar men barnen har alltid rätt till sin laglott.
Arvsrätten gör att vissa familjemedlemmar har rätt till sin beskärda del, en rätt som ingen kan ta ifrån dem. Testamentet kan begränsa hur arvet fördelas till en stor del, men inte reglera allt. Fördelningen över den dödes tillgångar och skulder kallas för bouppteckning. Inom tre månader efter dödsfallet så måste bouppteckningen vara klar (dvs. förättningsmötet hållas), samt inskickad till Skatteverket inom 4 månader.
Dödsboet är en juridisk person som, för enkelhetens skull, kan liknad vid en firma.
De tillgångar (och skulder) som den avlidne lämnar efter sig och som de efterlevande ska få ärva, kallas för dödsbo. Dödsboet är en juridisk person som, för enkelhetens skull, kan liknad vid en firma. Efterlevande make, sambo, barn och de som blivit omnämnda i testamentet är delägare i dödsboet. Fram tills dess att arvskiftet har upplöst dödsboet förvaltar dödsbodelägarna gemensamt dess innehåll. Den person som bäst kände till den avlidnes ekonomi, bör vara den som i praktiken tar hand om detta, även om alla dödsbodelägare kan ingå nya avtal å dödsboets vägnar (ex. anlita begravningsbyrå).
Uppdelningen av kvarlåtenskapen går till som så att om den avlidne var gift får den kvarlevande maken eller makan ärva före barnen. Detta förutsatt att barnen är deras gemensamma, d.v.s. ej från tidigare förhållanden (s.k. ”särkullbarn”). Särkullbarn har rätt att få ut sin andel direkt, innan resterande medel förs över till efterlevande maka/make. När den efterlevande maken eller makan dör så har de kvarlevande (gemensamma) barnen rätt till tillgångarna som är över. Detta innebär att den första kvarlevande make/makan som ärver, har rätt att göra vad som helst med arvet (även att göra av med allt) utom att testamentera bort det till någon annan.
Barn till den avlidne som inte var gemensamma barn, så kallade särkullbarn, har rätt till sitt arv med en gång.
Barn till den avlidne som inte var gemensamma barn, så kallade särkullbarn, har rätt till sitt arv med en gång. Om barnet eller barnen däremot avstår arvet för den kvarlevandes skull så har de rätt till att ärva denne på samma sätt som gäller för gemensamma barn.
Har du koll på din privatjuridik?
Vill du dela allt med sambon, eller bara bohaget? Står sommarstugan som enskild egendom eller giftorättsgods? Gör Lavendlas kostnadsfria snabbtest på 2 min och se vad just du behöver.
Om den avlidnes barn inte är kvar i livet eller om de avskriver sig arvet så får deras barn ärva. Varje gren på släktträdet har en lika stor andel. Det betyder att om arvet uppgår till 500 000 kronor och den avlidne har ett barn i livet och ett avlidet barn som i sin tur har två barn så får det levande barnet 250 000 kronor och det avlidne barnets barn får 125 000 kronor var.
Finns det inga släktingar och inget testamente så tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Om den avlidne inte var gift så är det i första hand barnen som har arvsrätt och därefter barnbarnen osv. Om den avlidne inte hade någon egen familj men föräldrar kvar i livet så är det de som får ärva. Är föräldrarna döda så tillfaller arvet syskonen och om syskonen också är avlidna så ärver deras barn. Om de inte hade några barn så är det den avlidnes mor- och farföräldrar som har rätt till arvet. Om även de är döda så är det fastrar och farbröder samt mostrar och morbröder som får ärva. Kusiner har dock ingen laglig rätt till arvet om inte testamentet säger det. Finns det inga släktingar och inget testamente så tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Fotnot: Denna artikel sågs över och uppdaterades 2019-01-16
