Vad är en Bouppteckning?
En bouppteckning är en skriftlig handling som redovisar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare och arvingar.
Det är delägarna i dödsboet som ansvarar för att bouppteckningen upprättas. Den person som bäst känner till boets egendom ska lämna uppgifter om boet. Denna person kallas Bouppgivare och kan t.ex. vara efterlevande make.
Bouppteckningen får dock inte upprättas av en arvinge, utan måste lämnas till två utomstående personer som kallas för förrättningsmän. Förrättningsmännen upprättar dokumenten med hjälp av bouppgivarens uppgifter och intygar att alla tillgångar och skulder är rätt värderade. Det är vanligt att man tar hjälp av begravningsbyrån, banken eller en juristbyrå, men dödsbodelägarna får enligt lagen utse vilka två personer som helst som är ”kunniga och trovärdiga”.
Regler och Myndigheter
Här finns Skatteverkets bouppteckningsblankett och deras broschyr med instruktioner om hur man fyller i blanketten.
En bouppteckning skall förrättas inom tre månader från dödsfallet. Sedan måste den lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningsdatumet. Samtliga dödsbodelägare måste godkänna bouppteckningen innan den lämnas in.
Bouppteckningen är en offentlig handling. Det går att begära ut tidigare bouppteckningar och de används ofta i samband med släktforskning. T ex kan man beställa bouppteckningar som är upprättade innan 1 Juli 2001 hos Riksarkivet. Nyare dokument förvaras hos Skatteverket.
Har du koll på din privatjuridik?
Vill du dela allt med sambon, eller bara bohaget? Står sommarstugan som enskild egendom eller giftorättsgods? Gör Lavendlas kostnadsfria snabbtest på 2 min och se vad just du behöver.
Kostnad
Kostnaden för en bouppteckning varierar mycket beroende på hur omfattande arbetet är. En enkel bouppteckning kostar ca 5000-8000 kr och en mer omfattande kan bli betydligt dyrare. Timersättningen för jurister är ofta runt 1 500 kr och vid riktigt omfattande bouppteckning kan det kosta upp mot 50 000 kr.
Ett tips är att begära offerter från flera aktörer, så kostnaden inte blir en obehaglig överraskning. Det är dödsboet som betalar för bouppteckningen, men om det saknas tillgångar blir den som beställde tjänsten betalningsskyldig.
Bouppteckningens innehåll
Man behöver fylla i följande uppgifter:
- Uppgifter om den avlidne
- Arvingar med uppgift om släktskap eller relation till den avlidne
- Uppgift om dödsbodelägare eller efterarvingar
- Uppgifter om närvaro och kallelse
- Ingivare, namn och adress
- Uppgift om försäkringar
- Den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen
- Den efterlevandes tillgångar och skulder på den avlidnes dödsdag
- Förrättningsdag/-ar
- Underskrift av bouppgivaren
- Underskrift av förrättningsmännen
Man kan även behöva komplettera med följande handlingar om de finns eller är aktuella:
- Bouppteckning efter tidigare avliden
- Äktenskapsförord, inregistrerat
- Testamente, bestyrkt kopia
- Testamentsgodkännande
- Bröstarvinges laglottsyrkande
- Arvsavstående
- Beslut om god man
- Fullmakt i original
- Kallelsebevis
- Värdeintyg
Dödsboanmälan
Om den avlidne saknar tillgångar efter att begravningen är betald, kan man få göra en dödsboanmälan istället. Dödsboet får då vända sig till socialkontoret i den avlidnes hemkommun. Socialkontoret prövar om det går att göra en dödsboanmälan.
